En låååång dag!

Idag har det varit en lång dag med lite otur mitt i turen och jag har gjort en skrämmande upptäckt. Det finns bara en enda korvkiosk i hela västerås centrum!

Äventyret började på tåget till västerås, då magen började kurra och jag bestämde mig för att köpa mig en korv med mos innan kvällens föreläsning. Sibylla var målet jag hade i sikte då tåget anlände till stationen och Sibylla var målet jag aldrig nådde. Efter åtskilligt vandrande och nästan en timmes letande, lyckades jag få syn på den lilla lådan som rymde en stycken korvgubbe med diverse tillbehör. Det var som en hägrande liten oas och jag har aldrig förr blivit så glad av en korvgubbe.

Föreläsningen var givande, tror jag. XML är ingen dans på rosor precis. Jag hängde med i början, lyckades tappa bort mig någonstans i mitten och kom sedan tillbaka igen i slutet av lektionen. Hyffsat måste jag säga för en som inte har några andra förkunskaper än HTML.

Positivt är också, att efter veckor av ovisshet, vet jag nu vem min okända bloggkommentator "kattmatte" är. Mycket trevligt:)

Efter föreläsningen fick jag skjuts till tåget av den räddande ängeln Carita. Jag slapp därmed gå genom den mörka parken med alla fula gubbarna, vilket jag är mycket tacksam för.
Man kan ju tycka att det är omöjligt att missa ett tåg, när man är på tågstationen 30 minuter för tidigt. Men nej gott folk, det är inte omöjligt. Arg och fruktansvärt irriterad satte jag mig ner och gapskrattade av trötthet, ända tills jag insåg att nästa tåg inte gick förräns två timmar senare...

Natti natti!

Barnkalas-ångest!

På fredag fyller min äldsta guddotter 7 år. Förstå, 7år, hon håller på att blir stor och snart behöver hon mig inte längre. Snyft!

Som den snälla gudmor och faster jag försöker vara, har jag inhandlat dyra tuschpennor på färghandeln och en målarbok full av hästar i olika former. Sist vi träffades klargjorde, Felicia som hon heter, att hon har många målarböcker men inga med hästar. Hästar är ju det som är inne i 7-års åldern, och inte vill jag att min guddotter ska få men för livet för att hon saknade såna i denna viktiga ålder...

I alla fall ska denna sjuåring ha barnkalas i helgen. 17 andra 7-åringar är bjudna, pust, stånk och stön. Förra årets tema var maskerad, som utmynnade in en spännande skattjakt och Felicia (Flisan) var självaste pippi långstrump.

Den stora frågan och därav ångesten är huruvida jag som vanligt ska delta i detta spektakel eller helt enkelt stanna hemma? Min kropp säger åt mig att stanna hemma. Det är inte särskilt bra att träffa snoriga barn när man inte har något immunförsvar. Hjärtat däremot säger åt mig att åka. Vad spelar det för roll om jag ligger sjuk några veckor när det handlar om en 7-årings besvikelse över att Lotta inte kommer på hennes kalas?

HJÄÄÄÄLP mig, hur ska jag göra?

300:e besökaren jubileum!

Idag är dagen då min blogg haft 300 besökare sedan installationen av räknaren. Inte illa:)

Då denna blogg har varit en skoluppgift och kursen nu är slut, funderar jag på att helt enkelt stänga ner bloggen. Känner att jag inte har något intressant att skriva. Eller?